I psalmen sjunger vi om ett land långt borta. En gång reste man ett kors på den kullen. Hemma hade vi en sådan målning för drygt 40 år sedan.
Teckningen kom i mina tankar igår kväll då jag noterade att gräset hade börjat grönska på kullen. Alltså i påsklandskapet framme i bönehuset.
Jesus vittnar i Johannes 12: "Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt."
Vetekornet måste förmultna och dö. Sedan bär det rik frukt. Gud vet nog vad han gör.
I psaltarpsalmen läser vi: "De som sår med tårar skall skörda med jubel. Gråtande går de ut och bär sitt utsäde. Med jubel kommer de åter och bär sina kärvar.
Guds ord bär frukt då det når in i människors hjärtan. Frukten är himmelsk frukt. Utsädet är Guds eget..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar