"Men att de döda uppstår, det har också Mose visat vid stället om törnbusken, när han kallar Herren Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Han är inte de dödas Gud utan de levandes. För honom är alla levande." (Lukas 20:37-38)
En vän hade köpt en bok om trädslagen i det Heliga landet. Han berättade för några söndagar om olivträdet. Den berättelsen får jag återkomma till.
Törnbusken har också en berättelse. Vi kan börja i Domarbokens nionde kapitel:
"Då sade alla träden till törnbusken: Kom, bli du kung över oss! Törnbusken svarade träden: Om ni verkligen vill smörja mig till kung över er, kom då och ta er tillflykt under min skugga. Om inte, ska eld gå ut från törnbusken och förtära cedrarna på Libanon."
Vi minns att Gud uppenbarade sig för Mose i en törnbuske som brann av eld. Stefanus vittnar: " När fyrtio år hade gått visade sig en ängel för honom i öknen vid berget Sinai, i lågan från en brinnande törnbuske. Mose var förundrad över synen han såg, och när han gick närmare för att se efter vad det var, hördes Herrens röst: Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Då darrade Mose av fruktan och vågade inte se dit."
Markus skriver i sitt femtonde kapitel: "De klädde honom i en purpurmantel och vred ihop en törnekrona och satte den på honom.
Sedan började de hälsa honom: "Leve judarnas kung!" De slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom.
När de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde honom i hans egna kläder. Sedan förde de ut honom för att korsfästas."
Törnbuskens berättelse leder oss till Jesus klädd i en törnekrona. Han är en Gud för de levande. För Honom är alla levande.
På fredagen besökte jag gravgården i min barndoms hembygd. Den var folktom. Var är då de som dött i tro på Jesus?
De är hos Gud. För honom är alla levande. Gud är livets Herre.
Evangelisten Johannes börjar sitt evangelium med orden: "I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud.
Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det."
Förstår vi hurudan Herre vi tror och förtröstar på? Han gör döden om intet. "Så ska Herrens friköpta vända hem och komma till Sion med jubel. Evig glädje ska kröna deras huvuden, de ska få fröjd och glädje, men sorg och suckan ska fly."
Här uppe i norr är vi nu nära trädgränsen. Men här är det gott att läsa om Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Den vita rena snön får vittna om den klädnad som den törnekrönte beredde åt de som han friköpte..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar