Kungarnas Kung - ögon som eldslågor

När man tänker på Guds ord och Jesus som Guds ord går tankarna också till Uppenbarelsebokens 19 kapitel:

"Och jag såg himlen öppen, och se: en vit häst, och han som satt på den heter Trofast och Sann, och han dömer och strider i rättfärdighet. 

Hans ögon var som eldslågor, och på sitt huvud bar han många kronor. Han hade ett namn skrivet som ingen känner utom han själv, och han var klädd i en mantel som var doppad i blod, och hans namn är Guds Ord.

De himmelska härarna följde honom på vita hästar, och de var klädda i vitt rent linne. Ur hans mun kom ett skarpt svärd som han ska slå folken med, och han ska styra dem med järnspira, och han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress.

Och på sin mantel och på sin höft har han ett namn skrivet: "Kungarnas Kung och herrarnas Herre."

Gud råder över kungar och regenter oberoende av hur de blivit tillsatta. Här i tiden kan vi inte helt fatta Guds rådslut. 

Varför måste reformatorn Josia få ett så tragiskt slut? Även Luthers sista år var tunga..

Gud ger inte sin ära åt människor. Men han är trofast och sann, evig är hans nåd.

Jesus trampar Guds stränga vredes vinpress. Gud är helig. Heligt är hans ord. 

Som människor behöver vi påminnas om Guds helighet. Människans verk duger inte inför en helig Gud.

Även en folkkyrka som avfaller från Jesus, från Guds ord genomskådas av ögonen som eldslågor. Varje människa genomskådas..

Johannes som var älskad av Jesus ser sin Herre med ögon som eldslågor: "Jag vände mig om för att se rösten som talade med mig. Och när jag vände mig om, såg jag sju ljusstakar av guld och mitt bland ljusstakarna en som liknade en människoson, klädd i en hellång dräkt och med ett bälte av guld runt bröstet. Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans ögon var som eldslågor."

Må ingen människa, församling eller tjänare bli stor i sina egna ögon. Aposteln skriver om Jesus: "Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte,utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik.

När han till det yttre hade blivit som en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.

Därför har Gud också upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän ska böjas, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud Fadern till ära."

I Moseboken läser vi om Jakobs förnimmelse av Guds helighet "När Jakob vaknade upp ur sömnen, sade han: ”Herren är verkligen på denna plats och jag visste det inte.” Han greps av fruktan och sade: ”Hur helig är inte denna plats! Det måste vara Guds boning, här är himlens port.” 

Som människor kan vi få förnimma små stunder av Guds helighet, av ljuset som utstrålar från Honom. Vi får ta vara på dessa stunder som Gud i sin nåd ger oss på vår vandring mot himmelen.

När Jesus Kristus får vara vår Herre är det tryggt och gott..