Såningsmannen

Lukas fortsätter: "När mycket folk samlades och man kom ut till honom från stad efter stad, talade han till dem med en liknelse: 

"En såningsman gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det. 

En del föll på stenig mark, och när det växte upp vissnade det bort, för det fick ingen fukt. 

En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp samtidigt och kvävde det. Men en del föll i god jord, och det växte upp och gav hundrafaldig skörd.

"När han hade sagt detta, ropade han: "Hör, du som har öron att höra med!"

Har vi öron att höra med? Tankarna går åter till drömmen om sädesfältet. Vi hade gått ett tiotal meter och om än det inte syntes spår av oss vände vi om av rädsla för att vi kunde trampa ner säden.

Jesus förklarar sin liknelse något senare: Säden är Guds ord. Markus förklarar att såningsmannen sår ordet. Markus återger sedan ännu ett annat ord av Jesus:

"Jesus sade: "Guds rike är som när en man sår säd i jorden. Han sover och stiger upp, natt blir dag och säden växer och skjuter i höjden, han vet inte hur. 

Av sig själv ger jorden gröda: först strå, sedan ax och sedan moget vete i axet. Och när grödan är mogen låter han genast skäran gå, för skördetiden är inne."

"Gå, gå, såningsman gå! Gå, gå, såningsman gå ut att den ädla säden så! Gå, gå, såningsman gå." (Refrängen i en kristen sång)