Den saliga tron

Helmi Mäkeläinen skriver i sin sång: 

"När mitt namn står skrivet där i Hans bok, jag lycklig är. Jag i Jesu namn och blod synderna förlåtna tror."

Det är ett ljuvligt och bibliskt budskap som sången framför. Helmi föddes i Helsingfors 1879. När Helmi föddes flyttade familjen till Petersburg.

Helmi gick ändå i skola i Helsingfors där hon bodde hos sin moster, konstnären Fanny Lundahl. När mostern flyttade till Åbo fortsatte hon skolgången där i en svensk skola.

1902 gifte sig Helmi med Albin Mäkeläinen och boningsorten blev Sievi. Helmi och Albin fick fyra barn av vilka två dog som små. Albin dog 1927 och Helmi gifte om sig 1929.

Helmi blev väckt i mitten av 20-talet och 1925-1927 skrev hon tre sånger. Sången "Jesusnamnet dyrast är blev klar 1926 eller ett år för mannens död. 

Helmi gick hem till Jesus 1957. Hennes sånger bär fram den förtröstan som ett Guds barn får ha på Jesu försoningsverk.

I en annan av sina sånger skriver hon om nådens tron:

"De bördor som oss plåga ger vid nådens tron vi lägger ner och stämmer upp en fröjdesång, då syns ej vägen hem så lång."

När jag läser om Helmi inser jag hur Gud kan använda det konstnärliga. Här i världen lyfts kanske det fula och vulgära mera fram inom konsten. Även inom musiken är den kärlek som lyfts fram sällan den kärlek som Jesus hade.

Men Gud som är alltigenom god vill leda och styrka sina barn genom det som är gott. Guds folk får glädjas och fröjdas över Jesu verk, över att vägen till himmelen står öppen.