"Guds rike, som ytterst handlar om gemenskap med Gud, begränsar sig inte till det hinsides, alltså till himlen, utan denna gemenskap med Herren får vi vara med i och glädjas över redan här på jorden. Gemenskap med Herren och samtidigt med alla Guds barn. Himlen börjar redan här, kunde vi säga!"
Texten ovan lånar jag från Kristian Nymans bloggskrivelse igår. Copyrighten till Guds rike har ju Gud själv och jag tror att Gud gläds då / när vi reflekterar över hans rike och bjuder in de människor han skapat.
I en predikan igår sade predikanten att midsommarhelgen är en helg där människorna sällsynt tydligt delas i två hoppar. De som hör till Guds rike och de som är utanför.
Jag tror att det är bra om vi känner sorg och vemod över att en stor del av mänskligheten valt att leva utanför Guds rike och saknar gemenskapen med Gud som erhålls genom tron på Jesus Kristus.
Samtidigt behöver vi / jag komma ihåg att endast Gud som ser till hjärtat vet vilka människor som är delaktiga av Guds rike eller himmelriket. Jesus beskriver också i en liknelse hurudant himmelriket eller Guds rike skall vara vid tidpunkten för hans återkomst. Jesus berättar en liknelse därom i Matteus 25:
"Då skall himmelriket liknas vid tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och fem var förståndiga."
Vi vet hur liknelsen slutar. Vid Jesu ankomst visade det sig att de fem oförståndiga inte hade en levande tro på Jesus. De var inte kända av Herren Jesus och gick därför förlorade.
Jesus måste säga: "Amen säger jag er: Jag känner er inte. Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer."
Nu är det inte meningen att vi skall vandra omkring osäkra huruvida vi hör till Guds rike eller inte. Vi vet ju vem vi tror på. Vi vet ju vem vi behöver varje dag och varje stund. - Vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Och han överger inte de sina. Nej han är trofast som ordet vittnar.
Men jag tror att vi alltid har orsak att pröva oss inför Ordet. Vi får vända om från det som ordet uppenbarar som synd, så att det inte går så att synden förhärdar oss och relationen till Jesus, d.v.s. tron dör.
Igår hörde jag mycket allvarligt Guds ord. Ord som granskade åhörarna. Ord som förde åhörarna närmare Jesus. Jag tänkte igår och jag tänker idag. Är det månne så att tiden är kortare än vi tror? Är det så att nådens tid är kortare än jag tror?
Endast Gud vet det. Men vi får tacka Gud för hans godhet. För allt han välsignat oss med under helgen. Vi får leva nära Gud och i gemenskap med honom, i hans rike.
Vi får tacka honom för att vi får känna hans närhet och för att han uppenbarar sig för oss i sitt ord.
Utanför Guds rike finns inget verkligt liv. Att leva utan Gud och utan tro på Jesus är ett dött tillstånd. Gud är den som ger liv och Jesus ger liv. Ja han är det eviga livet som börjar redan här på jorden då vi får leva i Kristus, som en lem, en liten del eller gren i hans kropp som är församlingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar