Mina skrivelser blir ofta likt en resedagbok. En stilla stund under färden mot Härlighetens land. Ett Guds barn har ju den Helige Ande med på färden. Han är liksom reseledaren.
Det är ju oftast roligt och trevligt att resa och man vet inte riktigt vad som väntar var dag. "En dag skall härlighetens morgon randas sjunger vi i en sång". På resan till Härlighetens land bär vi härlighetens krona, eller vissheten om frälsningen.
Håll fast det du har säger Jesus. Visst är det ljuvliga ord. När vi beger oss iväg någonstans är det oftast plåmboken och telefonen vi är noga med att ta med oss.
Men kom också ihåg kronan, härlighetens krona, den påminner oss om målet, vart vi är på väg. När härlighetens krona är på huvudet är riktningen den rätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar