"Och jag såg vilddjuret och jordens kungar och deras härar samlade till strid mot ryttaren på hästen och mot hans här"
Johannes har fått se ryttaren på den vita hästen. Hans namn var Guds ord och vi förstår att det är Jesus.
Och vilddjuret och den falske profeten grips och kastas levande i eldsjön. Det är mäktiga syner som Johannes ser, men nu tillbaka till hans brev, det brev som han började med att vittna om Livets ord, om Kristus:
"Kära barn, låt ingen förvilla er. Den som gör det rätta är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. Den som ägnar sig åt synd är av djävulen, för djävulen har syndat ända från begynnelsen. Men Guds Son har uppenbarats för att göra slut på djävulens gärningar. Den som är född av Gud ägnar sig inte åt synd, för Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud."
Johannes talar om Guds säd eller Guds ord som förblir i den som är född av Gud. I sin syn senare beskriver Johannes Guds ord med följande ord: "Ur hans mun kom ett skarpt svärd som han ska slå folken med, och han ska styra dem med järnspira, och han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress."
Guds ord kan inte tas bort från jorden. Riksåklagaren kommer att misslyckas liksom kommunismen och andra ismer. När himmel och jord förgår döms jorden och dess invånare av ingen mindre än Guds levande ord.
Därför skriver också Jesaja: "Förlita er inte på människor,som bara har en vindpust
i sin näsa!Vad är de att räkna med?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar