"Jag ser honom, men inte nu,
jag skådar honom, men inte nära.
En stjärna träder fram ur Jakob,
en spira höjer sig ur Israel.
Den krossar Moabs tinningar
och slår ner alla söner till Set.
Han skall få till besittning
Edom och Seir, sina fiender.
Ja, Israel skall göra mäktiga ting.
Ur Jakob skall en härskare komma,
och de överlevande skall han utrota ur staden."
"Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje." Aposteln Petrus sammanfattar det profetiska ordets fullbordan i Jesus Kristus.
"Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan."
Petrus fortsätter: Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning. Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.
Det profetiska ordet visar på Jesus. Det vittnar om och förebådar hans ankomst, den första och den andra. Det vittnar om friden och glädjen i Guds rike. Om glädjen att finna Jesus. Om glädjen med honom i det himmelska riket.
Jesus själv säger: Jag, Jesus, har sänt min ängel för att vittna för er om allt detta i församlingarna. Jag är Davids rotskott och hans ättling, den klara morgonstjärnan.
Herren Jesu nåd vare med alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar