"Men jag vet
att min återlösare lever,
och som den siste
skall han träda fram över stoftet.
När sedan denna min sargade hud är borta,
skall jag i mitt kött skåda Gud.
Jag själv skall få skåda honom,
med egna ögon
skall jag se honom,
inte med någon annans.
Därefter trånar jag i mitt innersta."
När jag läser Jobs bok inser jag att människan inte har förändrats under årtusenden. Ljuset kom redan då utifrån. Likaså är det idag. Det som människan i sin egen vishet tror sig förstå är en dårskap för Gud.
Jobs bok är unik på så vis att den låter Jobs vänners tal stå skrivet om än det inte håller måttet. Job beskriver i det 29. kapitlet hur människor tekniskt kan göra stora och förunderliga ting, men visheten finner hon inte. Job utbrister: "Herrens fruktan är vishet, att fly det onda är förstånd."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar