Jag har inte syndat

"Jag har inte syndat" sade man i Juda. För den falska bekännelsens skull ämnade Gud gå till rätta med folket. Man förlitade sig på hjälp från Egypten, det land som Herren tidigare friköpt dem ifrån.

Folket hade gått bort från Gud och följt värdelösa avgudar. Därigenom hade de själva blivit värdelösa.

"De frågade inte: "Var är Herren,
han som förde oss upp ur Egyptens land,
han som ledde oss i öknen,
det öde och oländiga landet,
torkans och dödsskuggans land,
det land där ingen färdas
och där ingen människa bor?"

"Jag förde er in i det bördiga landet
och ni fick äta dess frukt
och dess goda.
Men när ni hade kommit dit orenade ni mitt land
och gjorde min arvedel avskyvärd"

Prästerna sökte inte Gud och de lagkloka kände inte honom. Herdarna var trolösa mot Gud.

Genom profeten frågar Gud:
"Har ett hednafolk någonsin
bytt bort sina gudar?
Och ändå är de inga gudar.
Men mitt folk
har bytt bort sin härlighet
mot en avgud som inte kan hjälpa.

Häpna över detta, ni himlar,
rys av stor förfäran,
säger Herren.
Ty mitt folk har begått
en dubbel synd:
De har övergivit mig,
källan med det levande vattnet,
och gjort sig usla brunnar
som inte håller vatten."

Visst påminner det mycket om vad ledarna för Nordens folk- och statskyrkor gjort. Inte hjälper det för oss som är där att peka finger, men ändå måste Guds folk stå upp emot avfall.

Synd och avfall har ännu idag sina konsekvenser. Syndens lön är fortfarande döden om än människan säger jag är oskyldig, jag har inte syndat.

Jeremia skriver:

"Men är det inte du själv
som vållar dig detta,
genom att du överger Herren, din Gud,
när han vill leda dig
på den rätta vägen?

Varför vill du fara till Egypten
för att dricka av Sihors vatten?
Och varför vill du fara till Assyrien
för att dricka av flodens vatten?

Det är din ondska
som tuktar dig,
och ditt avfall som straffar dig.
Inse därför och tänk på
hur ont och bittert det är
att du överger Herren, din Gud,
och inte fruktar mig,
säger Herren, Herren Sebaot."

Visst är det tunga ord som Jeremia kommer med. Människans egen ondska tuktar henne och avfallet straffar henne.

Men profeten visade på en väg, omvändelse till Herren som varit och är trofast. Ännu idag är han den samme, god och nådig mot den som söker Honom.