Luther skriver angående Romarbrevet att vi skall inte glömma de första kapitlen då vi läser från kapitel 9 framåt.
Om vi inte förstår och fattar nåden och lever under nådens fostran i kamp mot synden tror jag att det är så gott som omöjligt att förstå och fatta något av kapitel 9 och 10.
Vi kan också ställa oss frågan: Kan Gud överge sin son? Han gjorde det för ett ögonblick då din och min synd skulle försonas.
I Moseboken erkänner Gud Israel som sin förstfödde son inför Farao. "Du skall säga till farao: Så säger Herren: Israel är min förstfödde son, och jag har sagt till dig: Släpp min son, så att han kan hålla gudstjänst åt mig. Men du har inte velat släppa honom. Se, därför skall jag döda din förstfödde son."
Bibelns och Romarbrevets budskap är inte att Gud övergivit det ringa folket som han själv utvalde utan att han i Jesus Kristus ger samma löften om frälsning för alla folk och stammar.
Aposteln varnar också hednakristna för högmod. Om än Romarbrevets slutdel är "tung mat" är det ändå Guds ord och nyttigt att läsa. Speciellt inför tidens slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar