"Svenska folket har för länge sedan övergivit högmässan i kyrkan på söndagar.
I stället har vi fått en ny. Den hålls varje vardag klockan två. Översteprästen heter Anders Tegnell."
Så skriver en svensk tidning och fortsätter med att prisa den valda kommunikatonsmodellen. "De vill att vi skall förstå både vägen och målet."
"Varje tillfälle har avslutats inte med amen, utan med orden:
– Var starka, var snälla!
Vi har fått en ny högmässa och den äger rum på vardagar klockan två.
Det gillar man. Tillräckligt mycket för att följa den nya dagliga högmässan."
Det var en ärlig och bra beskrivning av ett antikristligt samhälle. När tron tar slut börjar konsterna.
När Johannes hade fått se vad som skedde på jorden efter att den sjätte ängeln blåst i sin basun skriver han: "De andra människorna, de som inte dödades av dessa plågor, omvände sig ändå inte från sina händers verk så att de upphörde med att tillbe onda andar, avgudabilder av guld, silver och brons, sten och trä, som varken kan se eller höra eller gå. Och de ångrade inte sina mord och sin svartkonst, sin otukt och sina stölder."
Men Gud har ett budskap också till Guds folk genom de ord han gav Johannes: "Men i de dagarna när den sjunde ängelns röst hörs och han blåser i sin basun, då är Guds hemlighet fullbordad, så som han har förkunnat i det glädjebudskap han gett sina tjänare profeterna."
Johannes fick se vad som komma skall, men Gud hade ännu en uppgift för honom här nere. Han skulle fortsätta att profetera.
Ännu går också Guds ord ut över Sveriges land. Även där finns en liten utvald och räknas skara som i märkliga tider håller fast vid tron på Jesus. Om Honom skriver Hebreerbrevet:
"En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar