"Vem är en Gud som du, som förlåter missgärning och inte tillräknar överträdelse för kvarlevan av sin arvedel. Han håller inte fast vid sin vrede för evigt, ty han har behag till nåd.
Han skall åter förbarma sig över oss och trampa på våra missgärningar. Du skall kasta alla deras synder i havets djup.
Du skall bevisa trofasthet mot Jakob och nåd mot Abraham, så som du med ed lovade våra fäder i forntidens dagar." (Mika 7)
I mina tankar kom Mikas profetia om Herren Jesus i det femte kapitlet av profetens bok: "Men du, Betlehem Efrata, som är så liten bland Juda tusenden, från dig skall det åt mig komma en som skall härska i Israel. Hans ursprung är före tiden, från evighetens dagar."
Jag började läsningen från hur Gud träder in i historien och läste till profetbokens slut. I texten ryms det som skett under 2000 års tid. Avslutningen är mäktig och speciellt då vi kan ana att den handlar om den märkliga tidsperiod som vi nu lever i:
Gud bevisar trofasthet mot Jakob. Han visar nåd mod Abraham. Jag har många gånger tänkt att vad är det som nu sker i Israel.
Ibland kan vi missa det väsentliga om vi fastnar vid Gog, vid att tidsbestämma det som sker i psalm 83 och vid detaljer i andra profetior.
Kärnan är nog att Gud visar trofasthet mot Jakob, mot Israel och att Gud visar nåd mot Abraham.
Det första får vi se med våra ögon. Det andra är vi inneslutna i. Gud visar nåd mot trons fader Abraham i Jesus Kristus.
Den nåden skall vi gripa tag i. Den nåden håller och på den går vi hem till Gud.
När den sista basunen en gång ljuder och Guds folk lämnar en värld som står i brand uppfylls de sista profetiorna. När människosonens tecken visar sig på himlen och Jesus en andra gång lämnar sin tron sker mäktiga ting.
Då fullbordas nåden för den här tiden. Då fullkomas löftena. Då är glädjen och tacksamheten oändlig..
Ja, Gud är god mot sina barn, idag och i all Evighet..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar