Jesu förbön

"Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut. Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder."

Vi minns Jesu förbön för Simon Petrus. Ordet vittnar också om att Jesus ber för dig och mig. 

I sången sjunger vi:

"Minns din trofaste vän hur på Golgata än han för synderna döden där led! Fast han grymhet blott ser, han för syndare ber; även du i den bönen var med.

Än han ber varje dag ock för dig som så svag och för frestelsen bävande är. Varför gör han det väl, tror du ängsliga själ, om ej därför att han har dig kär?"

Den onde ville sålla lärjungarna som vete.

Jag har läst att förr i tiden när man sållade vete, så var det alltid två personer som stod mitt emot varandra med ett nät eller en duk emellan sig. 

Vetet lade man på duken och sedan började man skaka. 

När man sållar vete skiljer man agnarna från vetet. Den goda säden blir kvar, men agnarna blåser bort.

Vi förstår att om den onde håller i duken är hans vilja att inget blir kvar. Då behövs Jesu förbön.

Det kommer tider, dagar då tron prövas, då den skakas. Det kan vara tunga dagar och även fysiskt kan det tära.

Men då vi minns att Jesus är med härdar vi ut. Som människor, även som kristna kan vi inte välja allt som möter oss i livet.

Men vi kan be. Vi får be och Jesus ber.

Det är viktigt att tron inte tar slut, att gåvan inte kastas bort.

Jesus talade om omvändelse. Petrus måste vända sig mot Jesus och lämna förnekelsen.

En tupp som gol och Jesu blick var det som Petrus mötte. Petrus tårar var bittra.

Petrus fick smaka omvändelsens nåd och senare fick han styrka sina bröder..

Även sållning och prövningar har en utmätt tid. Trons mål är i himlen och Jesus är vägen dit.