Jesaja 42 (Herrens tjänare)

Överskriften för den första delen av Jesaja 42 är Herrens tjänare. 

"Se, min tjänare som jag uppehåller, min utvalde, i vilken min själ har sin glädje. Jag har låtit min Ande komma över honom. Han skall utbreda rätten bland hednafolken. Han skall inte skria eller ropa, inte låta sin röst höras på gatorna.

Ett brutet strå skall han inte krossa, en tynande veke skall han inte släcka. Han skall i trofasthet utbreda rätten. Han skall inte förtröttas eller brytas ner, förrän han har grundat rätten på jorden. Havsländerna väntar på hans undervisning.

Så säger Gud, Herren, han som har skapat himlen och spänt ut den, han som har utbrett jorden med allt som växer där, han som har givit liv åt folket som bor där och ande åt dem som vandrar på den.

Jag, Herren, har kallat dig i rättfärdighet, jag skall hålla dig i handen. Jag skall bevara dig och göra dig till ett förbund för folket, till ett ljus för hednafolken, för att du skall öppna blinda ögon och föra fångar ut ur fängelset, ur fångenskapen dem som sitter i mörker.

Jag är Herren, det är mitt namn. Jag ger inte min ära åt någon annan eller mitt lov åt avgudabilder. Se, vad jag förut förkunnade har kommit. Nu förkunnar jag nya ting, innan de visar sig låter jag er höra om dem." 

--

Herren ger inte sin ära åt någon annan. De avgudabilder som människorna gör sig är inte något som Gud prisar.

I en kolumn i tidningen hänvisades det till Jesaja 42:3.

"Ett brutet strå skall han inte krossa, en tynande veke skall han inte släcka. Han skall i trofasthet utbreda rätten."

Jesajas 42 kapitel är en mäktig profetia om Herren Jesus. Vill vi idag ta del av den undervisning som Jesus själv ger och som han ger genom sina apostlar? Inser vi och erkänner att det är Guds ord?

Om vi inte erkänner apostlarnas ord som Guds ord är vi ute på hal is. Vi människor vill så lätt ställa oss över ordet, men då vi ställer oss under ordet och predikar bibelns ord som Guds ord öppnas dörrar..

Människostackare som är fångna av gudsfrånvända ideologier leds ut ur sitt fängelse. De som är fångade av tidsandan och av den värld som står emot Gud och hans ord kallas till frihet.

Hur annorlunda är inte den bibliska kristendomen jämfört med mänskliga ideologier. I Jesus Kristus får varje människa sitt värde. Livet får en ny riktning. Gud öppnar de blindas ögon. 

Det viktigaste för en församlingsmedlem borde nog vara att församlingens tjänare predikar Guds ord. Om vi verkar och tjänar utgående från att varje församlingsmedlem behöver få påverkningsmöjligheter utgående från sin betalda kyrkoskatt eller sitt tionde går det lätt fel.

Vi hamnar då in i ett farligt och vanskligt  kompromissande som hotar själarnas frälsning.

När Jesus vittnar om hur Guds rike skall vara vid tidens slut talar han om 10 jungfrur som gick ut för att möta brudgummen. Jesu liknelse nedan: 

"Då skall himmelriket liknas vid tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. 

Fem av dem var oförståndiga och fem var förståndiga. De oförståndiga tog sina lampor men tog ingen olja med sig. 

De förståndiga tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. 

Då nu brudgummen dröjde, blev de alla sömniga och somnade. Vid midnatt hördes ett rop: Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom. 

Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. De oförståndiga sade till de förståndiga: Ge oss av er olja! Våra lampor slocknar. 

De förståndiga svarade: Den räcker kanske inte både för oss och för er. Gå i stället till dem som säljer och köp. 

Men när de hade gått för att köpa kom brudgummen. Och de som stod färdiga gick med honom in till bröllopsfesten, och dörren stängdes. 

Sedan kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! Men han svarade: Amen säger jag er: Jag känner er inte. Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer."