"Du syndabördan, tung och svår, har sänkt i nådens hav och hjärtesorgens bittra tår från ögat torkar av.
Du breder kring min väg ditt ljus från evighetens värld och öppnar mig ditt fadershus vid målet av min färd.
Så sjunger själen glädjesång, dig, Herre Gud, till pris, till dess jag sjunga får en gång ditt lov i paradis."
(Slutdelen av psalm 288 "Med tacksam röst")
Lovpsalm är skriven av Paul Gerhardt redan 1653, men syndabördan och tacksamheten över att den är sänkt i nådens hav härstammar ända från den första Adams dagar.
Som kristna får vi ibland riktigt känna av syndens börda. Vi får känna av vår egen syndfullhet och längtar efter förkunnelsen av syndernas förlåtelse som ljuder i Guds församling för Jesu skull.
Igår kväll fick vi fira nattvardsmässa. Guds ord, hans heliga lag avklädde oss och visade på synden, som vi är full av. Men Guds ord visade hur Jesus burit syndabördan och att den vilar på Jesu axlar i nådens hav.
Vi hörde om den förste Adam och den andre eller siste Adam. Vi tackar Gud för ordet och nattvardens sakrament. Det är gott att få vandra på himlavägen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar