Jesus och hans ord - människans räddning

I slutdelen av Johannes evangeliums 12. kapitel läser vi: 

"Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte bara på mig utan på honom som har sänt mig, och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. 

Jag är ljuset som har kommit till världen, för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret. 

Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom. Ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. 

Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare över sig: det ord som jag har talat skall döma honom på den yttersta dagen. 

Ty jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag skall säga och tala. Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Vad jag talar, det talar jag så som Fadern har sagt mig."

Jesus lyfter fram vad det innebär att förkasta Jesus och hans ord. De ord som Jesus talat dömer på den yttersta dagen.

Gud är evig. Hans ord är eviga. Guds ord står fast på den yttersta dagen. Guds befallning däremot är evigt liv. Ingen som tror på Jesus blir kvar i mörkret.

Många är de som idag vill skilja Jesus från hans ord. Man vill liksom rycka ut Jesus från hans ord. Går det?

Nej! Det går inte. Man bedrar sig själv om man går in på den vägen. Jesus är vägen. Jesus är Sanningen. Jesus är livet.

När vi i tro böjer oss under Guds ord som också är Jesu ord har vi både vägen, sanningen och livet. 

Förkastar vi honom och hans ord mister vi allt.