Be skördens Herre

Jesus gick omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i deras synagogor och förkunnade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. 

När han såg folkskarorna förbarmade han sig över dem, för de var härjade och hjälplösa som får utan herde.

Och han sade till sina lärjungar: "Skörden är stor men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd." (Matteus 9)

Uppmaningen som Jesus gav till sina lärjungar kan vi också gärna ta till oss. Vi får be till skördens Herre, till Gud att han skickar ut arbetare till sin skörd.

En man berättade om sin gamla mor som bor ensam. Hon hade deltagit hemma i TV-Gudstjänsten från Jakobstads kyrka i söndags.

Jag känner inte den gamla, men tror att det var gott för henne att få lyssna till Guds ord och ta del av sången.

I Gudstjänsten ingick syndabekännelsen där församlingen inför Gud fick bekänna att synden binder oss,0 att vi inte själva kan göra oss fria.

Församlingen fick höra: "Jesus säger dig, mitt barn var inte orolig. Dina synder förlåtas dig."

Gud själv sänder ut arbetare till sin skörd. Djävulen vill motarbeta detta och vi får konstatera att han lyckats rätt bra. Jag tänker bland annat på prästbristen.

Idag hade jag möjlighet att läsa litet om predikoämbetet, bland annat vad bekännelseskrifterna säger.

På nätet hittade jag också intressant läsning om hur bibeltrogna vänner i Sverige, eller ELM verkar. De har samma problem som väckelserörelserna i Finland. Prästvigning nekas av den Svenska kyrkan, då man inom väckelsen håller fast vid Guds ord angående predikoämbetet.

Däremot har man många predikanter. Man har nyligen haft predikantdagar. Då de egna gemenskaperna allt mera utvecklats till det andliga hemmet på grund av den svenska kyrkans förfall funderar man nu också mera på herdeansvaret.

Kanske jag får återkomma till deras tjänst för Guds rike i södra Sverige senare. 

Det som Gud förväntar sig av sina tjänare är att man är trofasta mot Ordet. Han håller nog allt i sin hand. Han är den som skiljer agnarna från vetet.