Jesus säger till sina lärjungar i Lukas 22: "Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar, och jag överlämnar riket åt er, liksom min Fader har överlämnat det åt mig: Ni skall få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner och döma Israels tolv stammar."
Även Jakob riktar sitt brev till Israels tolv stammar eller till de tolv stammarna i förskingringen. Vissa historieforskare menar att största delen av Europas folk hör till de försvunna stammarna. Men varför försvann de flesta av Israels stammar? I Esras boks första kapitel läser vi att det endast var från tre stammar man återvände från Babylon. Det var från Juda och Benjamins stammar, samt en del leviter.
Orsaken till att stammarna försvann var väl att de till skillnad från judarna började anta de seder och bruk som förekom hos de folk där de levde. Så småningom glömde de inte bara sin tro, utan även sitt förflutna. De glömde Abraham och Mose och lade sig till med sederna hos de folk där de levde. De fäste sig vid deras avgudar och levnadssätt, och snart uppgick de helt i de folk som omgav dem.
Men vad säger då bibeln om de tolv stammarna? Bibelns budskap är ljuvligt. Det finns berett en stad med trygga och fasta murar för de som genom apostlarnas predikan och genom den apostoliska tron återvunnits av Jesus. Johannes skriver i Uppenbarelsebokens 21. kapitel:
"En av de sju änglarna med de sju skålarna, som var fyllda med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: "Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru."
Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud, och som ägde Guds härlighet. Dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis.
Staden hade en stor och hög mur med tolv portar och över portarna tolv änglar och namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar."
På ett sommarmöte i Esse för ett antal år sedan predikade en broder från min barndomsförsamling om hur vi skall tåga in genom de norra portarna. Medan predikan gick ut över mötesområdet mullrade åskan och mörka moln rullade in.
Jag minns den predikan och de orden som igår. En gång skall vi få vandra in genom de norra portarna blott vi håller ut I tron ännu en kort liten tid medan Österns himmel rodnar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar