Han är vår frid

Jesus är vår frid läser vi i Efesierbrevet. Vi lever i en tid då friden känns avlägsen. Men Jesus är inte avlägsen. 

I söndags när jag satt i bönhuset tänkte jag hur det skulle vara att leva utan Jesus. Tanken var inte angenäm. I en psalm sjunger vi att glädje utan Gud finns inte. Så är det verkligen.

Gud har utvalt oss i Kristus redan innan världens skapelse. Då förstår vi att Guds barns frälsning är viktigare för Gud än den här världens gång. Gud har full kontroll på världen fastän den idag syns kaotisk.

" I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin viljas beslut, för att vi som först har satt vårt hopp till Kristus ska bli till hans ära och pris. I honom har också ni, när ni hörde sanningens ord, evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill."

Gud har satt sitt sigill på den som tror på Jesus. Johannes fick också se en väldig ängel stiga upp från öster med den levande Gudens sigill. Det gällde då Israels frälsning och han hörde ängeln ropa: "Skada inte jorden eller havet eller träden förrän vi har satt sigill på vår Guds tjänares pannor!"

Men vi vet att hedningarnas frälsnings fulla antal och resten av Israel som skall bli frälst är sammanbundna både i Herren Jesus och den tid som Gud satt därtill.

I Mellanöstern förbereder man sig för ett storkrig. I Israel är man idag i full beredskap men saknar ännu frälsningen och friden i Jesus Kristus.

Jesus är vår frid. Det är mäktiga och sanna ord. Herren är nära och Guds folk får vara vid gott mod.