Mystik?

"Kan en mor glömma sitt lilla barn, att förbarma sig över sin livsfrukt? Och även om hon skulle glömma, så glömmer jag inte dig.

Se, jag har skrivit dig på mina händer. Dina murar står ständigt inför mig."

Orden är från profeten Jesajas bok. I Kortjärvi bönehus finns en tavla med motiv av Jesus som visar hålen i sina händer. På mina händer har jag upptecknat dig. 

På mina händer har jag ristat dig. Ordet om Jesus är väl förankrat i hela skriften och är den grund som kyrkan vilar på.

Av någon märklig anledning väller nu strömningar som betonar mystik in i den Lutherska kyrkan. Ärkebiskopen vurmar för det. Många präster för fram det, men jag står jag som ett frågetecken. Mystiken frodas i den ortodoxa kyrkan och även i den katolska och inom karismatiska strömningar.

Men visst finns det även sund karismatik för vi tror på en levande frälsare som möter oss och leder.

När mystiken lyfts fram är det ändå lättare att frångå ordet. Åtminstone verkar det så. Vi har en Gud som uppenbarar sig i sitt ord och hans ord skall bestå när himmel och jord förgår.

Tron kommer av predikan skriver Paulus. "Alltså kommer tron av predikan och predikan genom Kristi ord."

Jag finner ingen mystik i Guds ord. Ordet mysterion som ofta översätts med hemlighet finner vi däremot. 

Men mystiken verkar vara något som även liberala strömningar som tvivlar på ordet kan omfatta.

Den Helige Ande öppnar och förklarar ordet och förhärligar Kristus Jesus. Jag upplever däremot att mystiken koncentrerar sig på människan och hennes uppenbarelser.

Den uppståndne Jesus är inte beroende av tid och rum. Vi möter honom i Ordet och sakramenten.

Hans ord lyfter och styrker oss i kampen och tron. Stor är hans trofasthet. I Hebreerbrevet läser vi:

"I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum. 

Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden."

Jag tycker att det är annorlunda när den Helige Ande uppenbarar Jesus i ordet än när någon öser ur mystikens källor.

Gud är allsmäktig men trogen sitt ord. Det kan vi lita på. Det håller medan känslor och upplevelser kommer och går. Det goda får vi behålla men det som känns främmande och snarare upphöjer människan framom Jesus får vi pröva.