I andra Moseboken läser vi: "Herren sade till Mose: ”Hugg ut två stentavlor åt dig, likadana som de förra. På dem ska jag skriva samma ord som stod på de förra tavlorna, som du slog sönder.
Var redo tidigt i morgon. Du ska då på morgonen stiga upp på Sinai berg och ställa dig på bergets topp för att möta mig där.
Ingen får komma upp tillsammans med dig, och ingen får visa sig på hela berget. Får och kor får inte heller beta framför berget.”
Mose högg ut två stentavlor, likadana som de förra, och tidigt nästa morgon gick han upp på Sinai berg som Herren hade befallt honom. Han tog med sig de båda stentavlorna.
Då steg Herren ner i molnskyn och ställde sig där nära intill honom och ropade ut Herrens namn.
Och Herren gick förbi honom där han stod och ropade: ”Herren! Herren! – en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och stor i nåd och sanning. Han bevarar nåd mot tusenden och förlåter brott, synd och skuld, men låter ingen bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barn och barnbarn till tredje och fjärde led.”
Då böjde sig Mose hastigt ner mot jorden och tillbad. Han sade: ”Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon, så må Herren gå mitt ibland oss, fastän det är ett hårdnackat folk. Och förlåt oss vår synd och skuld och gör oss till din arvedel.”
I profeten Jesajas bok bär det 24. kapitlet överskriften: Den stora hemsökelsen över hela jorden. I folkbibeln 2015 står det den stora domen över hela jorden.
Ensam i skogen tänkte jag på Jesajas kapitel som jag tidigare läst. Hemsökelse är domen. Hemsökelse är när domen verkställs.
När människan tänker på Herrens dom blir knäna svaga. Gud hemsöker fädernas missgärningar. Synden har konsekvenser. Nu vill jag vara tydlig. Det börjar med Adams fall. Han är den första av fäderna som föll.
Men nu tillbaka till Sinais berg där Herren står och ropar. Tänk att det var Herren som stod och ropade. Han ropade: ”Herren! Herren! – en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och stor i nåd och sanning. Han bevarar nåd mot tusenden och förlåter brott, synd och skuld, men låter ingen bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barn och barnbarn till tredje och fjärde led.”
I äldre översättningar finner vi igen ordet hemsöka i stället. Han hemsöker. Han låter straffet drabba.
Märker du var straffet bryts? Ser du var hemsökelsen upphör?
Herren ropar och Sinais berg skakar. Han bevarar nåd mot tusenden. Alltså ända fram till vår tid. Han förlåter brott, synd och skuld. Var gör han det?
Vi flyttar oss till en kulle utanför Jerusalem. Evangelisten Markus skriver: "Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan. Då brast förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ner."
Hörde du ropet? Herren som ropade på Sinai berg ropade en sista gång upphöjd mellan himmel och jord. Då skedde något i templet. Vägen till det allra heligaste öppnades.
Vi låter Lukas beskriva vad som händer då Herren Jesus dör: "Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom över hela landet ett mörker som varade ända till nionde timmen. Solen förmörkades, och förlåten i templet brast mitt itu. Och Jesus ropade med hög röst: "Fader, i dina händer överlämnar jag min ande."Och när han hade sagt detta gav han upp andan."
Jag har en ledig dag idag och har tid att läsa Guds ord. Men nog är det ett kraftigt ord vi finner i Bibeln. Jag bävar att skriva ner vad som är följden av att gå förbi korset. För följden är förskräcklig.
Vi ser och känner det idag. Media ropar ut det. Världens media ropar ut vad som sker. Och avfallen kyrklig media ropar ut ett budskap som trampar Guds ord och Herrens ropande röst under fötterna.
Gå inte förbi korset. Lämna din synd och din börda vid korset. Be aldrig om välsignelse över synden. Jesus förmår att ta bort den börda som för syndens skull vilar över den här generationen.
Överge aldrig Guds ord. Lyft blicken mot korset där synden blir försonad. Där öppnas en ny och levande väg. Öppen står Guds himmel och hemsökelsen upphör.
Den upphör i Jesus. Träd in och se och smaka hur ljuvlig han är. Han säger ännu idag till den botfärdige.Idag skall du vara med mig i Paradiset.
På Sinai steg han ner i molnskyn. Han dog på Golgata kulle men han uppstod och lever och snart stiger han åter ner för att hämta de sina och för att döma världen.
Hemsökelse är när domen drabbar. Nåd är när synden blir förlåten.
Dårskap är när människan tror att synden blir tillåten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar