Hans kläder var vita som snö och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och dess hjul var av flammande eld. En ström av eld flödade och gick ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom, och tiotusen gånger tiotusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma, och böcker öppnades.
"I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar. Han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk ska tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte ska ta slut, och hans rike ska inte förstöras."
" Men riket, väldet och makten över alla riken under himlen ska ges åt det folk som är den Högstes heliga. Hans rike är ett evigt rike, och alla välden ska tjäna och lyda det.”
Profeten Daniel bevarade drömmen men han fylldes av många oroliga tankar. Jag skrev i fredags om den himmelska friden som beskrivs i det fjärde och femte kapitlet i Uppenbarelseboken.
I och med Jesu seger förändras något i himlen. Djävulen blir fråntagen all makt i den himmelska världen. Segern är fullkomlig i den himmelska världen. Striden förflyttas från himlen till jorden.
Nog är det stort att Gud valde att visa det för oss genom Johannes syner. Ibland tycker jag att jag rör mig för mycket i Bibelns sista bok. Men då påminns jag om hur Gud de senaste åren talat genom orden i den boken. Blicken lyfts mot himlen då det mörknar på jorden.
Nej, jag skäms inte för att läsa och skriva om den boken. Själv förstår jag den inte och kan inte heller förstå den och Gud uppenbarar det han vill.
Salig är den som håller fast vid profetians bok i den boken då Jesu ankomst närmar sig. Om än det kan vara mörkt på jorden är det ljust i den himmelska världen.
Där tjänar änglarna och den himmelska världen Gud. Sändebuden flyttar sig mellan himlen och jorden och Kristus har all makt. När vi är i honom har djävulen eller hans änglar ingen makt över oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar