I Jesu sista undervisning innan han dog försoningsdöden och uppstod möter vi en märklig tjänare. Varför väljer Jesus att berätta om denne? Tjänaren hade fått en uppgift, men han var ond.
I sitt hjärta sade han: Min Herre dröjer. Någonstans ifrån hade han fått en sådan uppfattning. Sen börjar han slå sina medtjänare över vilka han var satt.
Han äter och dricker med de som är berusade. Han vakade inte över sitt eget tillstånd. Han såg inte vad tiden lider och hans Herre kommer då en dag då han inte väntar det. Herren kommer i en stund då han inte anar det och hans plats blir bland hycklarna där man gråter och gnisslar tänder.
Den oduglige tjänaren hade inte varit vaken. Tjuven hade trängt in i hans eget hjärta och Guds röst hörde han inte mera. Jesus uppmanar oss att vara beredda. I Guds ord lär vi också att då laglösheten tilltar slocknar kärleken hos de flesta.
I Efesus hade församlingen övergett sin första kärlek. Man hade arbetat mycket och visat stor uthållighet. Man hade avslöjat de lögnare som kallat sig för apostlar. Men kärleken till den himmelska brudgummen som stod vid dörren hade slocknat.
Jesus kallade ännu en gång till omvändelse. Jag tror att Jesus också vill kalla oss till omvändelse med bilden av den oduglige tjänaren.
Jesus är en vän som vi får vänta på. Vi får glädjas över att han snart kommer. Vi får lyssna och spetsa öronen. Hör vi månne redan fotstegen av den bäste vännen som är på antågande.
Jesus kom och lär mig vaka. Giv din bild inom mig liv. Lär mig lida och försaka och mitt ljus i natten bliv. Dröj ej länge, gör mig värdig att dig följa när du vill, för att alltid vara när dig och dig evigt höra till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar