Gud har utvalt oss och bestämt om oss att vi skulle få bli hans barn. Giertz skriver att det grekiska ordet betyder adoption.
Gud visste redan när han skapade människan vad det skulle kosta. Kristus måste bli människa och dö för oss. Annars skulle hans skapade barn inte kunna bli heliga och utan fläck i hans ögon. Hans skapade barn behövde få del av Frälsarens rättfärdighet och bli Kristi lemmar.
Nu står du därför inför Gud "i Kristus". Du är iklädd hans rättfärdighet. Gud ser sin älskade son och inte våra synder när han ser på oss.
Denna adoption skedde i den himmelska världen. Utanför vårt universum finns en annan värld. Också den är skapad, men den är andlig eller himmelsk. Den är inte byggd av samma stoff som vår värld men fullt verklig. Den är fylld av levande individuella väsen som Gud skänkt liv och egen existens. För att de där skall få glädjas med honom över att vara till.
När jag läser Giertz förklaring öppnar sig även bilden av det som Bibeln kallar Abrahams sköte. Där har vi många nära och kära som gläds med Gud. En gång är du och jag där.
En gång förvandlas eller förändras den världen då Gud skapar nya himlar och en ny jord. Det blir den plats där vi får fira Evigheten med Gud iklädda de uppståndelsekroppar han ger oss.
Visst är det saligt att få vandra till ett sådant mål. Då vill även jag vara adopterad av honom. Då vill jag vara avskild åt honom. Då vill jag vara hans egendom under pilgrimsfärden genom jordens dalar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar