lördag 28 september 2019

Ett märkligt sigill

När vi läser Uppenbarelseboken behöver vi komma ihåg att de stora och väldiga ting som sker innan Jesus kommer åter, ytterst är till välsignelse för Guds barn. Gud har skrivit manuset och Jesus håller i taktpinnen.

En annan sak som vi behöver komma ihåg är att Gud är allsmäktig och hans vägar och tankar är så mycket högre än våra vägar, våra tankar och vår av synden fördärvade insikt och vårt av synden och tidsandan fördunklade förstånd.

En tredje sak är att djävulen också kan skriften, men han förstår den inte för Guds Helige Ande är inte i honom. Men vi minns att de onda andarna på Jesu tid kände igen Jesus, medan folket inte såg vem han var.

De onda andarna var rädda för Jesus och fruktade honom medan Guds barn som fått den Helige Ande som ett sigill älskar Jesus och väntar på honom som friköpt dem från synden, världen och djävulen.

När Jesus öppnar det femte sigillet nämns det endast att martyrernas själar som är hemma hos Gud reagerar och ropar: "De ropade med hög röst: "Herre, du som är helig och sannfärdig, hur länge skall det dröja, innan du dömer jordens invånare och utkräver hämnd för vårt blod?"

Något sker som gör dem upprörda. Då Bibeln inte säger vad det är skall vi inte spekulera, men det kan vara så att deras antal ökar. Det svar som de får tyder nämligen på det: "Och åt var och en av dem gavs en vit klädnad, och de blev uppmanade att vara stilla ännu en liten tid, tills antalet av deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de, hade blivit fullt."

I boken med sigillen som Jesus öppnar finns det något som han inte uppenbarar. Kanske vi undrar varför. Det kan vara för att inte oroa Guds barn på jorden och göra dem modlösa. Det kan också vara för att djävulen som hatar Guds barn och rasar i fruktan då han vet att hans tid är kort inte skall få möjlighet att göra större skada. Gud allena vet!

Men vi förstår att den exakta tidpunkten för Jesu återkomst behöver vara dold. Den onde får inte veta det och Guds barn behöver inte veta det. Däremot får de den levande Gudens sigill och då förmår djävulen inte bedra dem.

Men Bibeln berättar att Jesus kommer då hedningarnas tider är fullbordade, då den siste hedningen fått nåd att tro på sin frälsare. Sedan berättar också Bibeln att det finns en gräns för martyrernas antal.

Gud är god. För de utvaldas skull kommer tiden att bli förkortad. Vi vet inte riktigt vad det betyder men vi inser och annar att sanden i timglaset här på jorden snart rinner ut.

Månne inte martyrerna i himlen redan fått sin vita klädnad. I stillhet och frid har de det gott hemma hos Herren. Det unnar vi dem för i den skaran finns de kära apostlarna. Med tacksamhet får vi ännu läsa vad de och aposteln Johannes skrivit.

Historien berättar att djävulen rasade och försökte även ta Johannes liv. Man lär ha kokat honom i olja. Månne inte djävulen jublade då han fick honom förvisad till ön Patmos.

Men det blev ingen seger för honom. Från den ön skrevs hans dödsdom ner: Och djävulen som hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de skall plågas dag och natt i evigheternas evigheter.

De orden fyller Guds barn med glädje och framtidstro. De orden ger mod åt den siste martyren. De orden styrker varje kristen i kampen mot synden, världen och djävulen.

Jesus lever! Han har segrat! I hans namn och blod finns det kraft och det kommer att leda Guds barn till en evig seger..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar