Bibelläsningsplanen har fört läsarna fram till slutmålet och Uppenbarelseboken 22. Nu målas för trons ögon bilden av floden med livets vatten som går ut från Guds och Lammets tron.
När vi igår efter en tung och krävande vandring kom upp till toppen av Valtavaara väntade där en liten grå stuga. Inne i stugan brann det i kaminen. Man fick ta av de våta kläderna och vila en stund. Sen gick vandringen åter lätt.
Guds folk behöver få lyfta blicken mot målet. Endast i Guds ord finner vi en tillförlitlig bild av det som Gud berett. Men ordet visar också att det är något så helt annorlunda. Något som tanken inte ens tänkt. Vi kan inte riktigt fatta vad det innebär att synden inte mera finns.
Inget förgängligt finns där. Jag visste att den lilla stugan fanns där på toppen. Under färden uppåt såg vi skymtar av den men sedan bar färden igen neråt. Men jag visste inte att det brann en eld där i kaminen.
Ängeln som visade floden som gick ut från tronen uppmanar den rättfärdige att fortsätta göra det rätta för tiden är nära. Den helige må fortsätta att helga sig.
Ja det handlar om att hålla fast vid Kristus. Där i honom och i hans ord ser vi målet. Uppe på en bergstopp ser man också långt. Men först framme vid målet ser vi och upplever hur det verkligen är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar