I bön och i vaksamhet

Olof Kolmodin skriver i den vackra psalmen "gå varsamt min kristen" om himlavägen, om att vandra i bön och i vaksamhet. Ett steg blott på sidan dig bringar i nöd, ditt själviska liv är din andliga död. Är då vägen till himmelen smal?

Vägen är Jesus. När jag tänker på det så förstår jag ordet smal bättre. Människosonen Jesus är vägen till himmelen. Guds fullkomliga avbild.

Med den bakgrunden betraktar vi än en gång Pauli ord. "Sök det som är där ovan" Sök Herren Jesus! Sök hans vilja.

Gud ger åt sina barn en bestämd tid här nere. Den kan vara 3, 39, 70 eller 80 och upp mot 120 år. Jesus vandrade drygt 30 år här men den gärning han gjorde överskrider rejält Noas verk och han levde nästan 1000 år.

Noa var en stor gudsman som byggde arken, vägen till frälsning från floden. Jesus byggde frälsningens ark. Sångaren skriver att Herren Jesus bygger den än idag. Tvivlar du, eller tror, däruppå det beror om i djupet du hamnar en dag.

Åter vänder jag blicken uppåt. "Sök det som är där ovan" Sök Kristus och då du funnit honom så berätta för världen. Var dag är en sällsam gåva, ja en skimrande möjlighet.

Nå himlavägen då, är den smal? Bibeln säger att få är de som finner den. Varför, för att du och jag ofta glömmer att berätta om den. Vi vandrar med blicken vänd mot jorden. Vi tänker på pengar och ära, eller gräver ner vårt pund.

Åter igen får vi söka Jesus och lyfta blicken mot honom. Visst är Himlavägen då vacker. Kom låt oss vandra den gemensamt, hand i hand.