Den vise Salomo / morgonens tankar

Jag har läst litet i Ordspråksboken och betraktat några ordspråk av den vise Salomo. Han skriver i det tredje kapitlet:

"Håll dig inte själv för vis, frukta Herren och fly det onda. Det skall ge hälsa åt din kropp, ny styrka åt alla dess ben."

Och vidare:

"Min son, förakta inte Herrens fostran, förarga dig inte över hans tuktan. Ty den Herren älskar tuktar han liksom en far den son som han har kär."

Det nog ordspråk som vi märker att inte direkt upphöjs i vår tid. Människan håller sig vara vis idag. Hon vill inte frukta Herren. Hon har mist förmågan att skilja mellan gott och ont och dras till det onda, det som Guds ord förbjuder.

På samma sätt har vi allt svårare att hantera prövningar och motgångar. Och när vi möter dem förmår vi inte inse att det är Herren som fostrar.

Hurudan är då Herrens tuktan? Hebreerbrevets författare skriver:

"Ännu har ni inte gjort motstånd ända till blods i er kamp mot synden. Ni har glömt den uppmaning ni får som söner:

Min son, förakta inte Herrens tuktan och tappa inte modet, när du tuktas av honom. Ty den Herren älskar tuktar han, och han agar var son som han har kär.

Det är till er fostran som ni får utstå lidande. Gud handlar med er som med söner. Och var finns väl en son som inte tuktas av sin far? Om ni inte får en sådan fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inte riktiga söner. 

Vi hade våra jordiska fäder som tuktade oss, och vi hade respekt för dem. Skulle vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Fader så att vi får leva? Våra fäder tuktade oss ju bara en kort tid efter bästa förstånd, men Gud gör det till vårt verkliga bästa, för att vi skall få del av hans helighet. 

För stunden tycks ingen tuktan vara till glädje utan till sorg, men för dem som fostrats genom tuktan ger den längre fram frid och rättfärdighet som frukt.

Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän. Gör stigarna raka för era fötter, så att den fot som haltar inte går ur led utan i stället blir botad. Sträva efter frid med alla och efter helgelse. Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren. 

Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot skjuter skott och vållar skada och många smittas.