"Josef som var levit och född på Cypern och som apostlarna kallade Barnabas - det betyder Tröstens son - ägde också en åker. Den sålde han och bar fram pengarna och lade dem för apostlarnas fötter."
Jag läste i morse en artikel om Barnabas och måste förundras över Skriftens djupa innehåll. Gud använder människor med olika gåvor. Barnabas hade av Gud fått förmågan att trösta Guds folk. Barnabas var också den som såg Paulus, att han var ett redskap i Herrens tjänst.
I Apostlagärningarnas nionde kapitel läser vi om hur Paulus hade börjat predika att Jesus är Guds Son och hur han försökte få kontakt med Guds folk:
"När han kom till Jerusalem, försökte han ansluta sig till lärjungarna. Men alla var rädda för honom, eftersom de inte trodde att han var lärjunge.
Då tog Barnabas hand om honom och förde honom till apostlarna och berättade för dem, hur Saulus hade sett Herren på vägen och att Herren hade talat till honom, och att Saulus frimodigt hade predikat i Jesu namn i Damaskus.
Sedan stannade Saulus hos dem, och han gick in och ut i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn. Och han talade och diskuterade med de grekisktalande judarna, men de försökte röja honom ur vägen. När bröderna fick veta det, förde de honom ner till Cesarea och sände honom sedan till Tarsus."
Barnabas förde Paulus till apostlarna..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar