Tron på Jesus

"Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. 

Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder."

Aposteln Johannes lyfter i sitt brevs fjärde kapitel fram den kristnes liv i Sonen, i Jesus. I Jesus finns livet, det eviga livet.

När Hebreerbrevets författare skrivit sitt långa kapitel om tron skriver han därefter: "Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron."

Idag talas det ofta om tron i vackra ord, men Jesus lämnas medvetet eller omedvetet bort. Tron förändras och har inte mera sitt fäste i Guds verk i Jesus Kristus.

I psalm 423 lyfter författaren däremot fram Kristi namn: 

"Räds ej bekänna Kristi namn,

om världen än det skyr.

Det är ett fäste och en hamn,

när allting annat flyr.

Blygs ej för Kristi ord, ty vet

att i det ordet bor

Guds kraft till frid och salighet

för var och en som tror.

Vik ej från Kristi kors. Det är

för världen dårskap blott,

men Herrens trogna finner där

en oförgänglig lott.

Bevara som din högsta skatt

vad Kristi kärlek gav.

I livets dag, i dödens natt

han är ditt ljus, din stav."