Mig skall intet fattas

Konung David skriver i herdepsalmen att då Herren är min herde så skall ingenting fattas mig. Han ger mig allt vad jag behöver.

Vi kan inte riktigt fatta vad allt vi äger i Jesus Kristus. Vi äger redan det eviga livet. Och här nere ger Jesus oss allt vad vi behöver. Och som sångaren skriver så blir himlaarvet ändå över.

Men om vi inte ägde tron på Jesus så då skulle verkligen fattas mycket, ja egentligen allt. Om grunden i livet skulle vara bort vore det nog tomt.

Vi har haft fyra litet märkliga dagar då vi alla varit hemma på grund av ett coronafall i familjen. De dagliga rutinerna har vi saknat. Söndagens sammankomster i Guds hus saknade vi om än vi kunde delta i allt hemifrån. De två arbetsdagarna saknade vi den vanliga arbetstakten om än arbetet löpte nästan som vanligt. Den planerade lediga sportlovsdagen höll vi också igår om än vi var mest inne.

Men med tacksamhet kan jag likt David konstatera att då Herren är min herde fattas inget egentligen. 

Konung David skriver att Herren ger liv åt min själ. I dödsskuggans dal fruktar han inget ont. Ja varför skulle vi frukta när vi genom tron äger det eviga livet.

I missionstidningen läste jag om en mor som ville lära sina barn det kristna livet i vardagen. Hon var en av dem som hade sin egen plats i barndomens bönehus. De sista åren fattades de vanliga rutinerna för henne, men Jesus fattades inte. Han var med.

Jesus bar henne då hennes man, målarmästaren tidigt gick hem. Hon är nu hemma. Jag minns inte att jag någonsin skulle ha talat med henne. Jag var en liten pojke på den tiden. 

Den kristna gemenskapen, släktskapet i Herren Jesus är förunderligt. Fastän vi inte känner varandra har vi det viktigaste gemensamt, tron på Jesus. 

På kvällen lyssnade jag på ett program där tre farbröder diskuterade en timme i soffan. Jag känner ingen av dem, men tron på Jesus förenar. 

Nog blir det förunderligt i himlen när släkt och vänner samlas runt herden Herren Jesus. Där i himlen fattas inget då Jesus är synlig för ögonen och i centrum. 

Ett glädjeämne fick vi också igår när vi hörde att den blinde gamla kvinnan mådde bättre. Hon har kämpat med corona, men hade nu det bättre. 

I en sång sjunger vi att Guds familj är världens största. Det är den nog i sanning. När den familjen snart samlas hemma hos Fadern, i hans hus blir det nog en glädjefest. Och där fattas ingen i gemenskapen. Alla som Jesus friköpte. Alla som tog emot trons gåva samlas snart i himlen. Där finns också den gamle profeten som vi hörde om i radion..

"Hör på, alla ni som törstar,

kom hit till vattnet,

och ni som inte har pengar,

kom hit och köp säd och ät."

"Hör på mig, så skall ni få äta gott

och njuta av utsökt mat.

Böj ert öra hit och kom till mig!

Hör, så får er själ leva!

Jag vill sluta med er

ett evigt förbund"

Så skrev profeten Jesaja. Ja nog blir det gott då profeter och apostlar, släkt och vänner samlas där hemma. Där blir tiden inte lång..