Saulus i mörker

Fylld av hot och mordlust mot Herrens lärjungar närmar sig Saulus Damaskus. Då strålar plötsligt ett ljus från himlen omkring honom.

Saulus föll till marken och hörde en röst säga till honom: "Saul, Saul, varför förföljer du mig?"

Den som nu tilltalar Saulus är samme Jesus som visade sig för Stefanus i dennes dödsstund. Men Saulus är ej redo att möta döden, den skulle föra honom till helvetet.

Jesus har stoppat och tilltalat en man på väg mot fördärvet. Saul är slagen med blindhet av den uppståndne och förhärligade Jesus. Under tre dagar kan han varken äta eller dricka. Han är i fullständigt mörker och kan inget se.

Många människor hamnar i ett delvis motsvarande tillstånd på uppståndelsens morgon. De ser världens frälsare men förs ut i ett evigt mörker, bortvisade från Guds ansikte. Ingen finns då mera som kan väta den tunga som förgås av törst.

Men Saulus han ber där i mörkret. I ett jordiskt mörker hör Gud bön. Saulus har också fått se en syn då en man vid namn Ananias kommer och lägger händerna på honom så att han återfår sin syn.

Kallad och sänd av Herren Jesus lägger Kristi sändebud Ananias sin händer på den självande mannen i mörkret. Saulus hör ljuvliga ord:

Saul, min broder! Herren Jesus, som visade sig för dig på vägen hit, har sänt mig för att du ska kunna se igen och bli uppfylld av den helige Ande." Genast var det som om fjäll föll från hans ögon. Han fick tillbaka sin syn, och han reste sig och blev döpt. 

Sedan åt han och fick nya krafter. Saulus stannade några dagar hos lärjungarna i Damaskus och började predika ett enkelt, men livgivande evangelium: "Jesus är Guds son!"