I dagens bibelläsningsplan enligt folkbibeln förs vi till Romarbrevets 6. kapitel. Det sägs att en kristen borde kunna Romarbrevet utantill. Men Romarbrevet borde vi också kunna "innantill" eller få nåden att låta dess budskap påverka och omforma oss.
Överskriften för kapitel 6 är det nya livet. Det nya livet i Kristus som vi så gärna ville leva, men gång på gång kommer till korta. Aposteln själv skriver i kapitel 7. "Själv är jag köttslig, såld till slav under synden. Jag kan inte fatta att jag gör som jag gör. Det jag vill det gör jag inte, men det jag inte vill det gör jag."
Den gamle aposteln, den trogne kämpen i Guds tjänst såg ärligt sig själv i spegeln. Och bilden var inte vacker. Men aposteln såg nog en riktig bild då Guds ljus klarhet lyste upp hans sinne och han såg vilket verk även han själv var.
Aposteln fortsätter "men då är det inte längre jag (inte längre jag efter min nya människa) som gör det, utan synden som bor i mig. Aposteln visste att det inte fanns något gott i hans kött. Där fanns nog en vilja att göra det goda, men ingen förmåga.
Bokslutet är dystert och mörkt. Paulus konstaterar att resultatet är negativt, konkursen är nära. Så blir det när Gud får ta bort egenrättfärdigheten. All egen dygd försvinner. Kvar finns inte en tråd, inte en endaste tråd. Då när hoppet är ute bryter den nya sången fram.
"Min Gud, min Gud, vad jag är glad, en dräkt jag fått av dig, som passar för den nya stad, dit du har kallat mig "
Kristus, hans rättfärdighet förde Paulus till härlighetens himmel. Vill även jag göra min resa med samma resedräkt? Ingen annan dräkt duger då jag står vid den himmelska porten.
Och åter lyser solen klar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar