Maria Magdalena och Maria Jakobs mor
gick tidigt på morgonen till graven för att ge sin hyllning till den döde
Jesus. Lukas namnger den tredje som Johanna medan Markus talar om Salome. De
tre hade varit med i lärjungaskaran som tillsammans med apostlarna följde Jesus
under hans vandring mot korset.
De hade nu sett honom dö på korset och kom
nu till graven med väldoftande oljor som de gjort i ordning. Kvinnorna älskade
sin Mästare. För apostlarna hade Jesus nog berättat om uppståndelsen. Han hade
på förhand berättat att Människosonen måste lida mycket och förkastas av
de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste dödas och på
tredje dagen uppväckas.
Ja han hade
befallt dem att lyssna noga: ”Människosonen kommer att utlämnas i
människors händer." Men de tolv förstod inte vad han sade. Det var
fördolt för dem, och de kunde inte fatta det. Och de vågade inte fråga honom om
det han hade sagt.
Ännu på vandringen mot Jerusalem tog han
de tolv åt sidan och sade till dem: "Se,
vi går upp till Jerusalem, och allt som genom profeterna är skrivet om
Människosonen skall gå i uppfyllelse. Ty han kommer att utlämnas åt hedningarna. De skall
håna och skymfa honom, spotta på honom, gissla honom och döda honom, och på tredje dagen
skall han uppstå."
Men lärjungarna förstod ingenting av
detta. Det var fördolt för dem, så att de inte fattade vad han menade.
Att Jesus skulle uppstå var också fördolt för kvinnorna som beger sig till
graven. Men de beger sig dit av kärlek
till Jesus som de troget följt under hans tid för tjänstgöring här på jorden,
den Jesus som de sett dö.
Ännu idag är Skriftens ord fördolt för oss
om Gud inte uppenbarar det genom sin Helige Ande. Men för den människa som vill
vara nära Jesus, för den som gärna läser och lyssnar till Guds ord förklarar
Gud evangeliets hemlighet. Tron får blomma ut och det kommer en ny glädje och en
fullkomlig förtröstan till Herren Jesus, trons upphovsman och fullkomnare.
Och nu skall kvinnorna än en gång få se Jesus,
han som på korset ropade att det är fullbordat. Till sin glädje ser de att
stenen är bortrullad. Ett stort bekymmer är undanröjd. På vandringen till
graven hade de funderat över vem som skulle rulla bort stenen för dem. För Gud
var det inget bekymmer. Han har legioner av tjänare som han kan sända och som på
hans befallning rullar bort stenen.
Matteus skriver: ”Då blev det en
kraftig jordbävning, för en Herrens ängel kom ner från himlen. Han gick fram
och rullade bort stenen och satte sig på den. ” Nu förundras nog kvinnorna. Ängelns gestalt
var som blixten, och hans kläder var vita som snö. Vakterna skakade av
skräck för honom och blev som döda.
Men kvinnorna hör rösten: "Varför söker ni den levande bland de döda?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar