Vad betyder det att vara 100 procent syndare och 100 procent rättfärdig?
Den gamla människan och den nya människan lever i samma kropp fram till graven. Den gamla människan blir inte mindre syndig.
Inför Gud och hans krav på helighet och rättfärdighet är hon alltid syndare. Hur hon än begråter och bekänner sin synd blir hon inte bättre.
Samtidigt är en kristen pånyttfödd. Hon lever i tro på Herren Jesus och syndernas förlåtelse i Hans namn och blod.
Hon har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. Hon bär en klädnad som ständig är lika ny. Kristi rättfärdighetsklädnad som saknar skrynklor och fläck.
Hur kommer då dessa två överens sinsemellan. Är den gamla och den nya människan goda vänner?
Säger den nya människan till den gamla: Fortsätt du med ditt syndaliv! - Du bli ju inte ändå bättre.
Eller säger hon? - Du kan nog bli bättre bara du riktigt tar dig i kragen. Bättre kan du!
Nej! Det kristna budskapet är inte det. Guds ord kan aldrig försvara eller välsigna synden. Inte heller tona ner syndens bedräglighet..
Vad är då lösningen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar