Psaltarpsalmen 57 har överskriften "bön och lovsång i nöden". I slutdelen läser vi:
"Mitt hjärta är frimodigt, Gud, mitt hjärta är frimodigt. Jag vill sjunga och spela. Vakna, min ära, vakna, lyra och harpa!
Jag vill väcka morgonrodnaden. Jag vill tacka dig bland folken, Herre, lovsjunga dig bland folkslagen, för din nåd är stor och når till himlen, din sanning ända till skyarna.
Visa din höghet över himlen, Gud, och din härlighet över hela jorden!"
Psalmen är skriven av David då han är i grottan på flykt undan konung Saul. David vädjar till Guds höghet. Han förtröstar på Guds nåd som är stor.
I gårdagens bibelläsning talades det om de heligas uthållighet och tro: "Här visar sig de heligas uthållighet och tro."
Den visade sig i den tiden då vilddjuren härjade på jorden. De förtröstade på Gud. De visste att deras liv var i hans goda händer..
"Du som har öron, hör: Om någon ska gå i fångenskap, då går han i fångenska. Om någon ska dödas med svärd, då dödas han med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro."
Tron är starkare än döden. Uppståndelsen härliga morgon väntar alla Guds barn..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar