Igår läste jag Luthers andakt för den 6. augusti. Hans utläggning om att vi inte skall ha andra gudar.
Luther talar om en glädjerik nåd både i lust och nöd. Vi kallar ju oss för lutherska kristna och nedan något av Luthers gudssyn:
"Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig (2 Mos. 20:3).
Eftersom jag ensam är din Gud, så ska du sätta ditt hopp till mig och inte till någon annan.
Att bara tala om honom med munnen och tillbe honom till det yttre, är inte att ha en Gud.
Här gäller det i stället att vi av hjärtat litar på Gud och att vi väntar oss allt gott av honom, i lust och nöd, i liv och död.
Det är genom en sådan hjärtats tro och förlitan som man håller detta bud – inte tack vare någon som helst prestation.
Men denna tro bygger inte bara på att jag är övertygad om att det är Guds vilja att jag äter och dricker, sover eller är vaken eller gör andra av mina vardagliga sysslor.
Den bygger även på att jag tror att Gud har faderliga avsikter med mig och inte överger mig när jag upplever svårigheter till kropp, ägodelar och anseende.
Det är en stor konst att tro detta. Det vill säga att vänta sig att Gud ska ge oss det som är gott, även då han efter vårt sätt att se det tycks vara vred.
Den högsta graden av tro är att tro att Gud ser ner till oss i glädjerik nåd, till och med när han angriper samvetet och straffar oss.
Inte med lidande här i tiden, utan när han i sitt ord talar om synd, död och helvete och liksom frånsäger sig all nåd och barmhärtighet.
Att kunna tro Guds nåd även i dessa situationer är det största som kan ske i och med en människa." Citatet slut)
Igår var det 31 år sedan Gud gav mig en älskad livskamrat. En gemensam vandring som började på gröna ängar på ett sommarmöte.
Idag får jag tacka Honom för dagen som framskrider. För all godhet han gett och ger.
För vilan så underbart skön. Det är gott att av hjärtat få tacka Gud..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar