I Guds ords ljus utgående från orden av Jesus och hans utvalda apostlar hindrar både girighet och pridetänkande människan att bli frälst.
Både girighet och prideandan är avgudadyrkan. Pengarna och människans sexuella begär tar Guds plats.
Girigheten och prideideologin är djävulens verktyg. Båda binder människor kraftigt genom syndens makt att bedra.
I Uppenbarelseboken beskrivs antikrists väsen.
" Genom tecknen det fått makt att göra inför vilddjuret förleder det jordens invånare. Det säger till jordens invånare att göra en bild åt vilddjuret som har ett sår från ett svärd men lever igen. Och det fick makt att ge livsande åt vilddjurets bild, så att vilddjurets bild till och med kunde tala och låta döda dem som inte tillbad vilddjurets bild."
"Och det tvingar alla – små och stora, rika och fattiga, fria och slavar – att ta emot ett märke på högra handen eller pannan, så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal."
"Och vilddjuret fick rätt att strida mot de heliga och besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och länder. Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte från världens skapelse har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat."
När kärleken till pengar och motståndet mot Guds tanke med man och kvinna, skapade till Guds avbild förenas får djävulen en mäktig allians.
Kyrka efter kyrka splittras. Människorna far illa. Klyftorna i samhällen, städer och byar växer. Människor ser snett på varandra och fylls av hat.
Som kristna skall vi inte se ner på någon eller hata någon. Men vi skall inte böja knä för det onda och ogudaktigheten.
Nej, vi har något mycket bättre att lyfta fram - Jesus Kristus, Guds blödande offerlamm som befriar, föder på nytt, rentvår från synden och för in människan i Guds rike.
Gud är god, om än tidsandan är hård och djävulen förleder. Visst ryter han, men Gud bevarar sina trogna. Tron på Jesus och kärleken till Guds ord är ett skydd i alla tider.
Därför läser vi också i Uppenbarelseboken: " Och jag såg, och se: Lammet stod på Sions berg, och med honom etthundrafyrtiofyra tusen som hade hans namn och hans Fars namn skrivet på sina pannor.
Och jag hörde en röst från himlen, som bruset av väldiga vatten och dånet av kraftig åska. Rösten jag hörde var som när harpspelare spelar på sina harpor.
De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra varelserna och de äldste, och ingen kunde lära sig den sången utom dessa etthundrafyrtiofyra tusen som är friköpta från jorden."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar