"Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst." (Romarbrevet 12:1)
Igår hade jag möjlighet att lyssna till Luthers förklaring av apostelns ord. Nedan en förkortad version av Luthers utläggning:
"Ordet ”levande” måste förstås andligen, om att leva för Gud i motsats till att leva för världen.
Den som dödar sina lustar, lever nämligen inte för världen.
Världen lever ut sina lustar efter sin onda natur och kan inget annat.
En kristen bor visserligen i världen, men lever inte efter sin onda natur. En kristens liv är ett evigt liv för Gud och därför ett levande offer som behagar honom.
Att döda köttet är nämligen ingenting annat än en övning inför och i det eviga livet, vare sig det sker genom att bli prövad invärtes eller förföljd till det yttre.
Därför ska vi förstå apostelns förmaning så att vi låter Gud ensam få verka i oss och vara hans heliga verktyg."
Så långt Luther. Vi skall alltså låta endast Gud verka i oss.
Paulus skriver vidare i den andra versen: "Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom."
En annan översättning av den här världen är den här tidsåldern. Guds ord vittnar om att den här världens, den här tidsålderns gud är Djävulen.
Då förstår vi vilken strid som pågår. Vi kan ta ett exempel: I prideparaden ger deltagarna sin ära åt djävulen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar