"Vad ska vi då säga? Ska vi bli kvar i synden så att nåden blir större? Verkligen inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta leva i den?
Eller vet ni inte att alla vi som är döpta till Kristus Jesus är döpta till hans död? Vi är begravda med honom genom dopet till döden för att leva det nya livet, liksom Kristus är uppväckt från de döda genom Faderns härlighet." (Romarbrevet 6:1-4)
Det kristna livet är ett liv där vi dött bort från synden. Ändå river och sliter synden i oss. Den vill få oss tillbaka i sitt grepp. Synden vill binda oss.
Aposteln skriver att en kristen inte kan leva i synden. Hur skulle jag kunna leva i synden, den kraft som leder till döden.
Som döpa är vi kallade till att leva det nya livet. Ett liv i tro och förtröstan på Herren Jesus. Ett liv där vi dagligen får bekänna vår synd inför Gud och fly till Guds nåd i Jesus Kristus.
Kanske du inte vågar bekänna din synd inför Gud. Det får du göra. När Jesus lär sina lärjungar be tar han med orden: och förlåt oss våra skulder.
Förlåt oss våra skulder. All synd, alla misslyckanden. Och Gud förlåter.
I sången sjunger vi "Men får jag tro en sådan nåd, så fri och hel förlåtelse? Det finns för mig ej annat råd än fri och hel förlåtelse. Får jag ej leva blott på den, står intet hopp för mig igen."
Ja Gud förlåter. Vi får tro på hans fria och hela förlåtelse. Synden är förlåten i Jesu namn och i Jesu blod..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar