Det finns en stor skillnad mellan sann och sund väckelsförkunnelse och de teologiska strömningar som åter allt mera verkar befästa sin ställning i ledningen för kyrkan.
Hos Johannes döparen finner vi en bild på sann och sund väckelseförkunnelse. En förkunnelse som förhärligar Kristus och inte den i synd fallna människan. I Johannes evangeliums tredje kapitel målas Johannes döparens förkunnelse för oss och Johannes döparen vittnar:
"Ingen människa kan ta emot något utan att det ges henne från himlen. Ni kan själva vittna om att jag sade: Jag är inte Messias. Jag är sänd framför honom.
Brudgum är den som har bruden. Men brudgummens vän, som står där och hör honom, gläder sig innerligt över brudgummens röst. Den glädjen har jag nu helt och fullt. Han måste bli större och jag mindre.
Den som kommer ovanifrån är över alla. Den som kommer från jorden är av jorden, och av jorden talar han. Den som kommer från himlen är över alla.
Vad han har sett och hört vittnar han om, och hans vittnesbörd tar ingen emot. Den som har tagit emot hans vittnesbörd har bekräftat att Gud är sann." Så långt Johannes.
I sann och sund väckelseförkunnelse riktas blicken mot Jesus, den fästs på Jesus. Han Jesus måste bli större och tjänaren, kyrkans tjänare måste bli mindre. Både tjänaren och församlingen böjer sig under ordet och Kristus är den ende som växer.
Inom de teologiska strömningar som allt mera tar över betonas att människan skall växa. För Paulus och apostlarna var det här en främmande tanke. När Petrus började växa i sig själv förnekade han sin Herre.
Till kolosserna skriver Paulus: "Från den dag vi hörde om det, har vi därför inte upphört att be för er. Vår bön är att ni skall uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och insikt, så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud. Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt. Med glädje skall ni då tacka Fadern, som har gjort er värda att få del i det arv som de heliga har i ljuset."
Den apostoliska läran om tillväxt är när vi växer till i kunskapen om Gud. Då förklaras den i synd fallna människan allt mera syndig. Den gamla människan eller köttet kan inte bli bättre. Om hon börjar växa ifrågasätter hon Guds ord och vill bli lik Gud.
Detta var djävulens synd. Till sådan synd vill han också föra dig och mig. Men Gud vare tack så är det aldrig Guds vilja..
Kristus Jesus är varje människas enda hopp. Han är det hopp som aldrig kommer på skam. Han står fast då människor faller. Inför Honom får vi böja våra knän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar