Orden i sången blev som en bekräftelse: "Gömd uti Jesus bevarad jag är." I en annan Sions sång sjunger vi: "Det finns en härlig viloplats beredd på Golgata i Jesu Kristi försoningssår."
Ett Guds barn är gömd uti Jesus. Där i Jesus är den kristne gömd i livet själv.
En vän berättade åter om hur hon inte tycker om påskhögtiden. Speciellt besvärlig är långfredagen. Vi hade inte möjlighet att diskutera så mycket.
Men då man får sitta i ett fullsatt bönehus på långfredagen och sjunga: "Med sitt blod på långfredagen, Jesus allas lösen bragt". Då blir långfredagen kär, för Jesus krossade all mörkrets makt.
Gömd uti Jesus bevarad jag är. Människorna idag flyr påskens budskap i stället för att söka en fristad där. Profeten Jesaja skriver i kapitel 26: " Kom, mitt folk, och gå in i dina kamrar, stäng igen dörrarna efter dig. Göm dig ett litet ögonblick tills vreden har gått förbi."
Vi skall inte gömma oss för Jesus här i nådens tid. Vi får gömma oss i honom. Där har en syndig människa som törstar efter nåd och frid en fristad.
Jag har tänkt mycket på den avklädnad som vi människor tvingas möta. Igår hörde jag om den käre gamle predikanten som opererades. När han vaknade måste läkaren säga: "Jag är ledsen, men operationen lyckades inte".
De livsuppehållande organen kunde inte räddas. Och det fanns endast litet tid kvar. Sångens ord ger ett svar: "Gömd uti Jesus bevarad jag är."
När allt det egna som vi behövt här i jordelivet avkläs, då finns endast Jesus kvar. Den onde vill klippa banden till Jesus. Den onde hatar långfredagens och påskens gudstjänster för ordet leder oss till Jesus. Ordet gömmer oss i Jesus där den onde inte kan nå oss.
I dag ser vi också hur hela världen avkläds. Coranaepidemin pågår ännu och kriget accelererar åter. Hur skall det gå? Hur skall allting sluta?
Gud vet och sångens ord förklarar den tillflyktsort som vi har: "Gömd uti Jesus bevarad jag är"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar