"Då sade Jesus till dem: "I natt kommer ni alla att överge mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren i hjorden ska skingras. Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen."
Gårdagens aktläsning väckte en hel del tankar. Jesus hänvisade själv till profeten Sakarjas ord i kapitel 13. "Svärd, upp mot min herde, mot den man som står mig nära, säger Herren Sebaot. Slå herden så att fåren skingras, för jag ska vända min hand mot de små."
Där när mörkrets makter råder ser Jesus profetiorna gå i uppfyllelse. Petrus garanterar att åtminstone han skall aldrig överge Jesus. Men vi vet hur det gick. Det tog inte många timmar och Petrus måste bittert gråta. Han förnekade sin Mästare och Herre.
Nu skriver jag ner mina tankar utgående från aktläsningen och utgående från apostelns ord i första Korinterbrevets 10. kapitel där aposteln skriver:
"Därför ska den som tror sig stå se till att han inte faller."
Vi lever mitt i en kraftig tid av upplösning. Den världsordning vi har upplöses. Den yttre kyrka som varit ett andligt hem för våra fäder och mödrar upplöses. Hur skall vi då klara oss i stormarna?
Vi låter aposteln fortsätta: "Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut."
Räddningen finns alltså inte i oheliga allianser. Den finns inte i institutioner som vacklar och sjunker eller slits sönder. Själva har vi inte nyckeln till räddning i våra händer. Jag är inte den som står upprätt i stormen.
Räddningen och tryggheten finner vi endast i Herden. Han som blev slagen, men uppstod och lever.
Han den gode Herden som var trofast när Petrus föll är ännu trofast när vi faller och vacklar. Herden stod fast. Han stod fast i ordet och var och är ordets uppfyllelse. Ja han är Ordet.
Jesus är den utväg som håller. Han gick före och öppnade vägen. Den väg som också är en utväg när allting runtomkring oss vacklar.
Kära vänner, lyft blicken mot Jesus. Han som segrar då mörkret råder. Han som blir slagen, dör och läggs i graven för att vi skall leva.
Han Jesus är Vägen. Jesus är Uppståndelsen. Jesus är Livet. Under Jesu sista dagar lät Gud mörkret råda. Idag är Jesus det ljus som Gud lyfter fram i vårt mörker.
Fäst blicken vid Jesus. Mitt i mörkret strålar det eviga ljuset. Bortom ångesten, kampen, ja bortom själva döden finns ett underbart och evigt ljus. JESUS!
Jesus segrade i döden. Han är ditt och mitt eviga hopp. Han är där i ljusets land, men han leder dig och mig i mörkret, i den sista tidens kaos, i den avklädnad som vi som människor måste möta.
Jesu verk det håller när allt annat vacklar. Och vi får säga tack Gode Gud! Tack Herre Jesus! Tack att också jag för evigt får vara din, idag och sedan hemma i himmelens land..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar