Mötet med Jesus

Det är alltid förunderligt att höra vittnesbörd om Jesus. Igår i bilen hörde jag via radion om "Jesu person och gärning". 

Jesus lärde sig sin jordiske fosterfars yrke. Han hade känslor som du och jag. Han blev trött, men han gjorde endast gott.

Idag ber Han för oss. Hans Ande verkar. Tyvärr tappade min telefon kontakten med nätet och jag hörde inte slutet av sändningen. 

I bilen tänkte jag på Johannes möten med den uppståndne och förhärligade Jesus. Johannes fick skriva ner personliga hälsningar till församlingarna. Hälsningar från Jesus vid den himmelska tronen.

Församlingen och dess tjänare kan tappa kontakten till Jesus. I Efesos hade man tappat den första kärleken till Jesus. Kanske man hade gott vidare och gjort tillägg till tron. Vi vet inte riktigt vad som hänt, men vägen tillbaka, omvändelsens väg stod öppen.

Hur dyrbar är inte denna omvändelsens nåd. Hur dyrbart är det inte att känna Kristi Andes maning att rikta blicken rätt, att fästa den vid Jesus, vid hans gärning och vid hans person.

Det var inte lätt I Efesos. Där fanns onda människor. Där fanns de som sade sig vara apostlar, men inte var det. Man sade sig verka i Jesu namn, men var inte utsänd av Jesus.

I Efseos hade man känt igen dessa lögnare som seglade under falskt flagg. Man kunde säkert namnge dessa ulvar i fårakläder. Man hade lyssnat noggrant och känt igen det förfalskade evangeliet. Man hade inte tröttnat i den kampen.

Och det var gott och väl. Jesus säger "Ja, du är uthållig, och du har uthärdat mycket för mitt namns skull utan att tröttna."

Striden rasade hård och Jesus hade följt med kampen som rasade i församlingen. Kanske den förfalskade tron hade fått fotfäste i församlingen och man började ge upp. Uppgivelsens ande var nära.

Jesus tar genom sitt ord ett stadigt grepp om tjänaren: Min vän, det är jag som för striden genom mitt ord. Min vän det är jag som styrker dig genom Nådens och Sanningens Ande, min ande. 

Min vän, jag är med dig. Mitt ljus vill jag låta lysa genom dig..

Nog har vi en funderlig Herre som kommer ut till slagfältet innan striden börjat. För Josua presenterade han sig som befälhavaren över Herrens här. I Efesos kände man honom vid namnet Jesus.

Och han hade nu kommit dit. Ja han hade hela tiden varit närvarande och hade full kontroll.

På Jerikos hedmarker måste Josua fråga. "Tillhör du oss eller våra fiender?" Och han får ett förunderligt svar: ”Nej, jag är befälhavare över Herrens här. Nu har jag kommit.” 

Josua tog av sig sina skor och föll ner på marken för sitt ansikte. Johannes hade legat som död vid Jesu fötter. Men både Johannes  och Josua hade lyfts och blivit styrkta.

Under Herrens befäl fick man åter fortsätta och lågan fladdrade. Man hade åter både Ordet och Anden och den himmelska friden..

Anden som lyfter blicken mot Segerns sol på Golgata och den uppståndne som redan har segrat.