Runeberg skriver i sin dyrbara psalm om Guds ord som går med samma kraft och frid från släkte och till släkte.
"Det bräcks av ålder ej och tid, om den ock evigt räckte. Det går med samma kraft och frid från släkte och till släkte. Det stannar oförändrat kvar när allting annat farit. Det inget annat slutmål har än Gud, som början varit."
Ordet består när dagens verk förgås med hast. Det återvänder inte fåfängt. "Förgäves skall det inte vända tillbaka till Gud utan att ha verkat vad han vill, och utfört det verk vartill han har sänt ut det."
Tänk att vi vanliga enkla Guds barn får bära ut Guds eviga ord med våra jordiska tungor. Gud vakar själv över sitt ord. Han står själv bakom sitt ord och då behöver vi inte tvivla.
Ordets slutmål är Gud skriver nationalskalden. Det säger han inte av egen kraft och förstånd utan ledd av den Helige Ande.
Hur ljuder Ordet där vid slutmålet? På den frågan får vi också en gång svar. I blåbärsskogen fick jag ikväll lyssna till Guds ord ur profeten Joels bok och av aposteln Paulus.
Samstämt vittnade de om att dagen närmar sig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar