I Folkbibelns bibelläsningsplan har vi åter kommit till Uppenbarelseboken, den förunderliga boken som enligt Jesu vilja blev nerskriven ca 60 år efter att han själv steg upp till himmelen.
Från himmelen kommer tröst och uppmuntran till de kristna som led under svåra förföljelser. Boken skildrar himlens härlighet och Guds seger över ondskan vid tidens slut.
Författaren är vår broder Johannes och budskapet är riktat till de sju församlingarna.
Johannes som hade vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd fick nu själv insyn i vad som snart måste ske. Ja det står: "Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske."
Guds tjänare vet alltså vad Gud har förutbestämt. Världen vet inte det, för i världen råder villfarelsens ande. Men Guds folk får ha blicken riktad mot målet.
Vi får ta vara på profetians ord i tron och vissheten om att tiden är nära. Jag har någon gång för mitt inre sett bilden av hur Guds folk vandrar mot målet på den ena sidan om Evighetens flod.
En efter en blir vandrarna av änglarna förda över floden, tills allting slutligen förändras då Jesus uppenbarar sig och det eviga återseendet börjar i himlarymden ovan flodens brus.
"Skriv nu ner vad du har sett och vad som är och vad som ska ske efter detta." Johannes ombeds skriva ner vad som är och vad som ska ske efter detta. Vi får ta del av vad som redan är och vad som komma skall. Det som Jesus visade för sin älskade Johannes.
När vi läser vidare finner vi saker som enbart var menade till styrka för Johannes. Han fick t.ex. höra de sju åskorna tala. Men det som Guds ord inte uppenbarar. Det skall vi inte heller befatta oss med. Det vilar i Jesu händer och visst är det gott så..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar