För sent!

För mig händer det ofta att jag blir försenad. Den tidtabell som man ofta satt för olika uppgifter och projekt håller inte. Här på jorden är det oftast inte så farligt. Ett halvfärdigt garage går det att leva med o.s.v.

Däremot erbjuds frälsning endast idag. När Guds kallelse till omvändelse och bättring ljuder talas det aldrig om någon morgondag med nya möjligheter.

Däremot är Herrens Nåd var morgon ny. Gud kallar oss att varje dag leva i den nåden. Guds ord kallar oss till att varje dag och stund vara beredda för uppbrott.

Men att leva i nåden är inte tungt, inte för den nya människan. Att leva i nåden innehåller glädje, hopp och framtidstro. Att leva det nya livet i Kristus redan här på jorden är det liv som vi är skapade till.

Människan är skapad till Guds avbild. Synden, olydnaden, hatet, den orätta njutningen och allt det mörka är främmande element. Den människan som vill leva kvar i detta möts en dag av en stängd port.

När hon tvingas höra dessa ord av Herren Jesus så är det för sent: Sedan kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! Men han svarade: Amen säger jag er: Jag känner er inte.

Därför uppmanar ordet oss att vaka. Jesus bereder oss genom sitt ord så att vi inte missar målet, den härliga himmelska festen.

Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.

(Något försenade inledde vi vägbygget i Karleby, men Gud gav tjänlig väderlek. Det fick jag glädja mig över. Tills Herren kommer är vi också kallade att sköta våra jordiska sysslor. Men även där är vi helt beroende av Herren)