Staden den sköna

Förd av Anden upp på ett stort och högt berg skådar Johannes Lammets hustru. Hesekiel hade över 650 år tidigare i syner från Gud blivit förd upp på ett mycket högt berg. I Anden hade gudsmannen Mose sett in i det härliga landet.

Snart 2000 år efter Johannes ser Guds folk ännu i Anden något som liknar en stad. Guds folk strävar ännu mot staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare är Herren Gud.

Den som bygger sitt liv på klippan Kristus kan i tron redan se sig vara där. Åter möter vi mannen med mätstången och nu ser vi att den är av guld. Staden är också av rent guld som liknar rent glas.

Helig och ren är staden. Heliga och rena i Lammets blod är stadens invånare. Men i nya testamentets ljus ser Johannes inte mera något tempel i staden. Gud och Lammet är stadens tempel. Johannes syn ger klarhet åt mycket av vad Hesekiel såg.

Guds härlighet som Hesekiel såg komma in genom östra porten, ordet som blev kött och tog sin boning bland oss, Herren Jesus är stadens lampa.

Inget orent kommer in i staden. Ingen som ägnar sig åt skändlighet och lögn. I staden bor för evigt de som är skrivna i Livets bok som tillhör Lammet.

All ära tillhör Gud och Lammet.